Digitalisering av viseringsförfarandet: det blir lättare att resa till EU med visum
De Europeiska kommissionen arbetar med möjligheten att ansöka om Schengenvisum online och byta ut visumetiketten. Denna digitalisering borde sätta stopp för den byråkratiska och krångliga metod som används idag. Målet är att helt digitalisera viseringsförfarandena i mitten av 2025, men enskilda medlemsländer kan påskynda processen.
Det är vad det borde vara för medborgarna 102 länder bli lätt för en Ansök om Schengenvisum.
Kommissionen vill att visumpliktiga resenärer från länder utanför EU ska ha en enda onlineplattform Schengenvisum kan ansöka om och betala tillhörande avgifter, oavsett vilket Schengenland de önskar besöka. Ett besök på en ambassad, konsulat eller VFS Global skulle endast krävas för resenärer vars biometriska data ännu inte är tillgängliga. Nuvarande förfaranden har orsakat problem under covid-19-pandemin, då sökande inte längre fick åka till ambassader och konsulat för att ansöka om visum.
Färre ansökningar om Schengenvisum under pandemin
Under covid-19-pandemin är det färre i världen Schengenvisum ansökt och utfärdat eftersom det var svårt att ta emot visumsökande på ambassader, konsulat och visumansökningscenter som VFS Global eller TLScontact. Detta fick medlemsstaterna att uppmana kommissionen att påskynda digitaliseringen av viseringsförfarandena.
Digitaliseringen gör att de som ansöker om Schengenvisum kan göra det online och betala viseringsavgiften genom en enda EU-plattform, oavsett vilket Schengenland de tänker besöka. Så fort en ansökan har kommit in avgör plattformen automatiskt vilket land som ansvarar för handläggningen av visumansökan. Dessutom ger plattformen sökande uppdaterad information om Schengenvisum för kortare vistelse och all nödvändig information om kraven och procedurerna.
Minskning av "visumshopping"
Harmonisering av förfarandena för viseringsansökningar i Schengenområdet minskar också risken för "visa shopping", där sökande inte lämnar in sin ansökan i det Schengenland de är avsedd för, utan i ett Schengenland som erbjuder snabbare handläggning av viseringsansökningar. Digitaliseringen av viseringsförfarandet kommer också att minska säkerhetsriskerna förknippade med fysiska viseringsetiketter. Dessa typer av klistermärken har visat sig vara mottagliga för förfalskning, bedrägeri och stöld. Dagens förslag ligger också i linje med EU:s övergripande syn på att främja modernisering och digitalisering av offentliga tjänster.
Digitaliseringen kommer att göra det enklare att ansöka om Schengenvisum och göra själva viseringen säkrare:
- Resenärerna kommer att vara på en plattform kan ansöka om visum online och kan betala visumavgiften, oavsett vilket Schengenland de vill besöka.
- Om sökanden vill besöka mer än en medlemsstat kommer plattformen att göra det automatiskt avgöra vilken medlemsstat som är behörig att behandla begäran.
- På plattformen kommer den sökande att finnas uppdaterad information om Schengenvisum för kortare vistelse och all nödvändig information om kraven och förfarandena (inklusive styrkande dokument, viseringsavgifter eller behovet av att boka tid för insamling av biometriska uppgifter).
- Kravet på att registrera sig personligen på konsulatet skulle endast gälla resenärer som ansöker för första gången och måste få sina biometriska uppgifter insamlade, sökande vars biometriska uppgifter inte längre är giltiga och sökande med ett nytt resedokument.
- Visumet kommer avancerade säkerhetsfunktioner som kommer att vara säkrare än den nuvarande visumetiketten.
- Det nya systemet kommer att säkerställa att grundläggande rättigheter alltid skyddas.
Nuvarande visumansökningssituation besvärlig
Att ansöka om Schengenvisum är nu ett krångligt och huvudsakligen pappersförfarande. En visumsökande måste ibland gå till en ambassad eller extern tjänsteleverantör två gånger för att lämna in ansökan och sedan för att hämta passet med visum.
Vissa medlemsstater håller redan på att digitalisera ansökningsförfarandet, men alla länder är inte på samma nivå. Till exempel är möjligheten att betala online fortfarande knappast tillgänglig.
EU-kommissionären för inrikes frågor Ylva Johansson anser att det nuvarande arbetssättet är förlegat:
"Hälften av utlänningar som kommer till EU med ett Schengenvisum tycker att visumansökningsförfarandet är tidskrävande och krångligt. En tredjedel måste resa en lång sträcka för att ansöka om visum. Det är dags för EU att tillhandahålla en användarvänlig, säker och webbaserad applikationsplattform.”
Volgende steg
Kommissionens förslag kommer nu att diskuteras av Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna kommer då att ha fem år på sig att gå över till den gemensamma plattformen för onlinevisum. Baserat på resultatet av förhandlingarna mellan medlagstiftarna kan utvecklingen av plattformen starta 2024 och tas i bruk 2026. Med tanke på den femåriga övergångsperioden kan alla medlemsstater börja använda plattformen 2031.
Frågor och svar – digitalisering av viseringsförfarandet: det blir lättare att resa till EU med visum
Kommissionen föreslår i dag att Schengenviseringsförfarandet ska digitaliseras, ersätta viseringsmärket och göra det möjligt för resenärer att lämna in sin viseringsansökan online via en europeisk viseringsplattform online. Digitaliseringen kommer att göra det lättare att ansöka om Schengenvisum och visumet blir säkrare och därmed mer stöld- och bedrägeribeständigt.
Kommissionen-von der Leyen har satt upp som mål att göra unionens viseringspolitik till ett mer modernt, kundvänligt och säkert verktyg för att hantera tredjelandsmedborgares resor till Schengenområdet. För detta ändamål har kommissionen antagit förslag om modernisering av viseringsinformationssystemet, den pågående utvecklingen av systemet för inresa/utresa och systemet för reseinformation och resetillstånd (ETIAS) och genomförandet av den nya viseringskoden, inklusive artikel 25a om samarbete i fråga om förvärv.
Vid översynen av EU:s viseringskodex 2019 uttryckte Europaparlamentet och rådet uttryckligen sin önskan att utveckla en gemensam lösning som skulle möjliggöra digitala ansökningar om Schengenvisum i framtiden och fullt ut införliva den senaste juridiska och tekniska utvecklingen. Under covid-19-pandemin ansöktes och utfärdades färre Schengenvisum över hela världen, delvis på grund av svårigheten att ta emot visumsökande på konsulat och visumansökningscenter. Detta fick medlemsstaterna att uppmana kommissionen att påskynda digitaliseringen av viseringsförfarandena. Migrations- och asylpakten som lades fram av kommissionen i september 2020 fastställer en deadline till 2025 för fullständig digitalisering av viseringsförfarandet, inklusive införandet av ett digitalt visum och möjligheten att ansöka om visering online.
I princip kommer alla viseringsansökningar att lämnas in digitalt via EU:s viseringsansökningsplattform, men i enskilda fall kan sökande fortfarande lämna in en pappersansökan till ett konsulat eller ett viseringsansökningscenter om den hjälp de får på EU:s visumansökningsplattform (via chatbox och i vanliga frågor) eller mottagna från familj eller vänner räcker inte för att skicka in ansökan online. Särskilda bestämmelser kommer också att gälla vid humanitära skäl. Familjemedlemmar till medborgare i EU/Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som utövar sin rätt till fri rörlighet kommer också fortfarande att kunna lämna in sin ansökan på papper.
Alla sökande kommer att kunna fylla i sin ansökan helt online (fyll i ansökningsformuläret, betala visumavgiften, ladda upp styrkande handlingar och kontrollera om biometrin fortfarande är giltig). Förstagångsresenärer och sökande vars biometri har gått ut kommer dock fortfarande att behöva uppvisa sin biometri personligen på konsulatet eller visumansökningscentret. De kan boka det mötet online.
Ett visum utfärdat på papper är mer känsligt för bedrägeri och stöld och utgör därför risker för EU:s säkerhet. Det digitala visumet blir en slags elektronisk fil i Visuminformationssystemet och kommer därför inte längre att ha några fysiska egenskaper som går att manipulera.
Digitaliseringsförslaget ska göra det enklare att ansöka om visum, men ändrar inte villkoren för att lämna in ansökan och dess handläggning.
Plattformen kommer att byggas och förvaltas av eu-LISA, Europeiska byrån för operativ förvaltning av storskaliga IT-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Det är kommissionens ansvar att se till att den allmänna viseringsinformationen på plattformen är uppdaterad.
För det första kontrollerar sökande på EU:s visumansökningsplattform om de behöver ett visum. Om så är fallet skapar de ett säkert konto, fyller i ett ansökningsformulär och laddar upp de nödvändiga dokumenten. De betalar sedan visumavgiften online och skickar in sin ansökan. Det Schengenland där resans huvuddestination är belägen ansvarar för handläggningen av ansökan. De sökande kan kontrollera status för sin ansökan via plattformen och få statusmeddelanden. När visumet är godkänt kan de sökande få tillgång till sitt visum online. Vid behov kan de även förlänga sin visumperiod online.
Fördelen med en enda ansökningsplattform är att sökande kommer att hitta ett harmoniserat och smidigt ansökningsförfarande, oavsett vilket Schengenland de vill besöka. De kan komma åt alla sina inskickade ansökningar på ett ställe. Så skulle inte vara fallet med separata nationella portaler per medlemsstat. De sökande skulle då behöva följa olika förfaranden och använda olika system för att se sina tidigare ansökningar.
Kommissionen föreslår att dessa nationella portaler fasas ut och ersätts med en enda applikationsplattform på EU-nivå. Kommissionen har valt att tillåta medlemsstaterna att ansluta sig till plattformen så snart den har tagits i drift och senast fem år efter att den inrättats. Denna övergångsperiod gör det möjligt för medlemsstaterna att gradvis avveckla sina nationella instrument och göra övergången till EU:s plattform för viseringsansökningar på ett flexibelt sätt.
EU:s viseringsansökningsplattform kommer att ingå i det nyligen reviderade informationssystemet för viseringar, som nyligen har moderniserats och inkluderar avancerade skyddsåtgärder för dataskydd (ändamålsbegränsning, begränsad lagringsperiod).
Båda systemen syftar till att underlätta resor till Schengenområdet samtidigt som säkerheten i Schengenområdet stärks. Det föreslagna initiativet gäller för viseringsskyldiga tredjelandsmedborgare, det vill säga tredjelandsmedborgare som behöver ansöka om visering för vistelse i Schengenområdet som inte överstiger 90 dagar under någon 180-dagarsperiod. ETIAS betjänar tredjelandsmedborgare som är undantagna från viseringskravet, men som måste ansöka om resetillstånd innan de reser.
Kommissionens förslag kommer nu att diskuteras i Europaparlamentet och rådet. Baserat på kommissionens förslag kommer medlemsstaterna att ha fem år på sig att gå över till den gemensamma plattformen för onlinevisum. Baserat på resultatet av förhandlingarna mellan medlagstiftarna kan utvecklingen av plattformen starta 2024 och tas i bruk 2026. Med tanke på den femåriga övergångsperioden kan alla medlemsstater börja använda plattformen 2031.
När förslaget har antagits kommer det att genomföras av de länder som fullt ut tillämpar Schengenregelverket: EU-27 (utom Irland och Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Cypern, eftersom dessa länder inte tillämpar Schengenregelverket fullt ut) + Island, Norge, Liechtenstein och Schweiz. Det rör sig om totalt 27 länder. Bulgarien, Rumänien, Kroatien och Cypern tillämpar inte Schengenregelverket fullt ut, utfärdar inte Schengenvisum och har inte tillgång till viseringsinformationssystemet. Därför kommer de inte att tillämpa detta förslag, som gäller utfärdande av Schengenvisum.
Källa: Europeiska kommissionen
Relaterade inlägg:
