Europeiska kommissionen har presenterat en ny strategi för att öppna världens största utrymme för fria resor – den Schengenområdet – starkare, säkrare och mer motståndskraftig. Denna strategi syftar till bättre förvaltning av EU:s yttre gränser, intern förstärkning av Schengenområdet, förbättrad beredskap och ledningsstruktur och expansion till alla EU-länder.
Mer än 420 miljoner människor bor i Schengenområdet, fördelat på 27 länder. Avskaffandet av de inre gränskontrollerna mellan Schengenländerna är en integrerad del av den europeiska livsstilen: nästan 1,7 miljoner människor bor i ett Schengenland och arbetar i ett annat. Invånarna har byggt sina liv kring de friheter som Schengenområdet erbjuder: varje dag reser 3,5 miljoner människor mellan Schengenländerna.
Schengenområdets historia
För mer än 36 år sedan enades fem medlemsstater om att avskaffa kontrollerna vid sina inbördes gränser. Idag är 26 europeiska stater en del av Schengenområdet utan inre gränskontroller. Schengenområdet består av alla EU-länder utom Bulgarien, Rumänien, Kroatien, Cypern och Irland. Det omfattar även fyra länder utanför EU: Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein.
Fri rörlighet viktig för återhämtning efter coronakrisen
Den fria rörligheten för människor, varor och tjänster är kärnan i Europeiska unionen och avgörande för Europas återhämtning från krisen orsakad av coronaviruset. Med den nya strategin gör kommissionen en inventering av de utmaningar som Schengenområdet har stått inför de senaste åren och kartlägger en väg framåt som skördar frukterna av Schengen bevaras. Gemensamma åtgärder behövs på unionsnivå för att EU-länderna ska kunna möta de nuvarande utmaningarna.
Schengenområdets pelare
Schengenområdets korrekta funktion vilar på tre pelare: effektiv förvaltning av EU:s yttre gränser, förstärkning av de interna åtgärderna för att kompensera för bristen på inre gränskontroller (särskilt inom områdena polissamarbete, säkerhet och migrationshantering) och garanti för beslutsamhet och god förvaltning, inklusive genomförandet av Schengen. För att främja ömsesidigt förtroende för genomförandet av Schengenreglerna presenterade kommissionen också en förslag översyn av Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism.
Strategimål:
- Säkerställa en effektiv förvaltning av EU:s yttre gränser genom den europeiska gräns- och kustbevakningens stående kår som just nu tar form, genom att göra informationssystemen för gräns- och migrationshantering driftskompatibla till 2023, och med ett förslag som snart ska presenteras för digitalisering av viseringsansökningar och resehandlingar. Kommissionen uppmanar också medlagstiftarna att snabbt anta förslaget om kontroll av personer som passerar gränsen utan tillstånd, som är en del av den nya pakten om migration och asyl.
- Stärka Schengenområdet internt, eftersom ett nära samarbete mellan medlemsstaterna för att förebygga och motverka hot mot säkerheten är väsentligt för att upprätthålla och kompensera för frånvaron av kontroller vid de inre gränserna. De nya initiativen inkluderar en EU-kod för polissamarbete, ett förbättrat ”Prüm-ramverk” för utbyte av information om DNA, fingeravtryck och fordonsregistrering samt en utvidgning av användningen av förutgiven passagerarinformation till flygningar inom Schengenområdet. Den nya pakten om migration och asyl, när den väl har antagits, kommer också att tillhandahålla en gemensam strategi för migrationshantering, en aspekt som är viktig för att Schengenområdet ska fungera väl.
- Förbättra beredskap och styrning: kommissionen föreslår en i dag revision av Schengens utvärderings- och övervakningsmekanism (se nedan). Den kommer också att sammankalla regelbundna Schengenforum för att främja politisk dialog om gemensamma frågor på grundval av de årliga rapporterna om tillståndet i Schengen. Senare i år kommer kommissionen att lägga fram ett förslag om att revidera Schengengränskodexen i syfte att göra Schengen mer motståndskraftig mot allvarliga hot. Genom att göra det kommer den att säkerställa en nära samordning och se till att återinförandet av kontroller vid de inre gränserna förblir en sista utväg. Kommissionen kommer också att lägga fram en beredskapsplan för att återaktivera det framgångsrika systemet med "gröna körfält" för oavbruten godstrafik i händelse av framtida kriser. Slutligen kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna om det långsiktiga återinförandet av kontroller vid de inre gränserna.
- Utvidga Schengenområdet: Schengens framtid måste kretsa kring utvidgningen till att omfatta EU-medlemsstater som ännu inte tillhör Schengenområdet. Detta är både en berättigad förväntning och en rättslig skyldighet för de länder som anses vara redo att ansluta sig.
Källa: Europeiska unionen – publiceringsdatum: 7 juni 2021 – Inga rättigheter kan härledas från denna artikel.
Relaterade ämnen:
