Den nederländska dataskyddsmyndigheten (AP) kommer att ställa frågor till utrikesminister Wopke Hoekstra om användningen av en algoritm som används vid bedömningen av visumansökningar för kortare vistelse (Schengenvisum).
Denna algoritm, som kallas 'Informationsstödda beslutsfattande', hjälper tjänstemän i Haag att avgöra om de ska ansöka om en Schengenvisum på högst nittio dagar bör endast undersökas kort eller intensivt.
Ett Schengenvisum är ett visum som tillåter en person att lagligt resa till och inom Schengenzon, ett område i Europa där fri rörlighet för människor är tillåten. Schengenvisumet är avsett för turister och andra korttidsresenärer som vill resa till Schengenområdet för en vistelse på upp till 90 dagar.
Ökning av avslagna visumansökningar från surinamer
Det blev nyligen klart att andelen avvisade visumansökningar av Surinamer förra året var 17,4 procent, jämfört med 5,5 procent 2017. Minister Hoekstra hävdar att det främst beror på att många surinamer lämnar in ofullständiga visumhandlingar. Men enligt en artikel i NRC Handelsblad Algoritmen skulle resultera i ett större antal ansökningar från Paramaribo som skulle behöva granskas intensivt. AP misstänker att profileringsmjukvaran kan uppmuntra till diskriminering.
Frågor om algoritmregister och självlärande aspekter
D66-parlamentsledamöterna Dekker-Abdulaziz och Podt vill veta av minister Hoekstra om denna algoritm har inkluderats i algoritmregistret. De är också nyfikna på om det är en självlärande algoritm som självständigt söker efter egenskaper hos personer som enligt hälsoministeriet är Utrikesfrågor utgör en ökad risk och bör därför studeras mer intensivt. Om så inte är fallet vill de veta vilka egenskaper som har prediktivt värde för den slutliga riskpoängen.
Inflytande av personliga egenskaper på riskprofil
Slutligen frågar riksdagsledamöterna om personliga egenskaper som nationalitet, religion, ålder, kön och etnicitet inflytande faller inom en "chansprofil" eller "riskprofil".
Källa: Diverse medier
Relaterade inlägg:
