Politikskifte: Nederländerna stöder Bulgariens anslutning till Schengen

Nederländerna är nu öppna för att gå med Bulgarien tills Schengenzon. Efter initialt motstånd, under vilket landet tvivlade på om Bulgarien var redo för detta, reviderade regeringen sin ståndpunkt.

Statssekreteraren för justitie och säkerhet, Eric van der Burg, har informerat representanthuset om denna förändring. Nederländerna har länge stått emot anslutningen, vilket ledde till spänningar inom EU.

Fria resor utan gränskontroller är möjliga inom Schengenområdet, som består av 27 europeiska länder. Nederländerna väntade dock länge innan de gick med på Bulgariens anslutning, till EU-kommissionens och Europaparlamentets frustration.

Premiärminister Mark Rutte och Van der Burg hade tidigare betonat att Bulgarien ännu inte var redo för anslutning. Det behövdes fortfarande några avgörande steg, sa Rutte i september.

Bulgarien har länge övervakats noga av Europeiska unionen på grund av brister i rättssäkerheten. EU-kommissionen kom dock fram till att Bulgarien och Rumänien nu uppfyller kraven för att gå med i Schengen.

Nederländerna krävde ytterligare positiv rapportering om Bulgarien, vilket i slutändan bidrog till beslutet att inte längre blockera anslutningen. Rutte indikerade att det skulle vara orättvist att hålla tillbaka Bulgarien längre, med tanke på de framsteg som landet har gjort.

Nederländerna hade tidigare beslutat att Rumänien var redo för Schengen, men Rumäniens anslutning var beroende av Bulgariens. Statssekreterare Van der Burg erkände att detta var en svår situation.

Förutom Nederländerna hade Österrike också invändningar mot Bulgariens anslutning. Diskussioner pågår för att också få bukt med detta motstånd. Nederländernas policyförändring ses som ett positivt steg som skulle kunna påskynda Bulgariens anslutning.

Fördelar för länder att vara en del av Schengenområdet

Ett lands inträde i Schengenområdet ger flera fördelar:

Fri rörlighet för personer: En av de viktigaste fördelarna är medborgarnas möjlighet att resa fritt inom Schengenområdet utan gränskontroller. Detta underlättar resor för affärer, turism och personliga besök.
Ekonomiska fördelar: Avskaffandet av gränskontroller kan främja handel och turism. Detta kan leda till ekonomisk tillväxt genom att göra det lättare för företag att verka i andra Schengenländer och för turister att besöka regionen.
Stärkt samarbete i straffrättsliga frågor: Schengenländerna har ett nära samarbete inom brottsbekämpning och delar information om brottslingar och möjliga hot. Detta förbättrar den allmänna säkerheten och hjälper till att bekämpa gränsöverskridande brottslighet.
Effektivitet vid gränserna: För länder utanför Schengen är gränskontrollerna koncentrerade till Schengenområdets yttre gränser. Detta gör resor inom zonen mer effektiva och minskar förseningar vid de inre gränserna.
Politisk och social integration: Medlemskap i Schengenområdet kan främja politisk och social integration inom Europa, eftersom medborgarna kan röra sig mer fritt och länder arbetar närmare tillsammans.
Förbättrad nödberedskap och katastrofhantering: Avlägsnandet av gränsrestriktioner gör det möjligt för länder att reagera snabbare och mer effektivt i händelse av naturkatastrofer eller större nödsituationer, genom en samordnad utplacering av resurser.
Mer attraktiv för internationella studenter och forskare: Den fria rörligheten gör Schengenområdet mer attraktivt för studenter och forskare utanför EU, vilket gynnar akademiskt och kulturellt utbyte.
Förenklad logistik för transporter och godstransporter: För företag verksamma i flera europeiska länder förenklar deltagandet i Schengenområdet avsevärt logistiken och godstransporterna.
Långtidsboende och arbete: Medborgare i Schengenländer kan lättare bo och arbeta i andra Schengenländer, vilket bidrar till arbetskraftens rörlighet inom Europeiska unionen.

Dessa fördelar bidrar till Schengenområdets attraktionskraft för medlemsstaterna och deras medborgare, även om de också medför utmaningar, såsom behovet av effektivt samarbete i gränsförvaltnings- och säkerhetsfrågor.

Källa: RTL nyheter